Genreekvilibristen Astrid Lindgren
cytuj
pobierz pliki
RIS BIB ENDNOTEWybierz format
RIS BIB ENDNOTEGenreekvilibristen Astrid Lindgren
Data publikacji: 19.03.2011
Studia Litteraria Universitatis Iagellonicae Cracoviensis, 2011, Volume 6, Issue 1, s. 7 - 28
https://doi.org/10.4467/20843933ST.11.001.0299Autorzy
Genreekvilibristen Astrid Lindgren
Astrid Lindgren’s genre equilibristics
The paper examines genre strategies in a number of children’s books by the well-known Swedish author, Astrid Lindgren. Drawing on the reception theories of Hans Robert Jauss, Aidan Chambers and Reinbert Tabbert, the paper demonstrates that the stormy reception of Pippi Longstocking (1945), prompted by a review by Professor John Landquist, had principally genre-related grounds. The book made readers feel a sense of provocation because it challenged their archetextual horizon of expectations by evoking certain traditional genres and simultaneously twisting them in almost anarchic ways. In later books Astrid Lindgren makes a more elaborate use of classic genre structures. She generally chooses one well-known archetext as the generic dominant and allows it to interact with a set of other genres, thus calling forth the main aesthetic effect of the book from the archetextual dialogue between the dominant and the accompanying genres. The paper specifically investigates this polyphonic method in three of Lindgren’s most popular books. In All about the Bullerby children (1947–52) the generic dominant is idyll and the subordinated archetexts satire, parody, burlesque, farce, fairy tale and ballad. Mio, my son (1954) can be considered as an artistic fairy tale (Kunstmärchen), this dominant genre correlating with some other interwoven archetexts: apocryphal gospel, myth, legend, heroic tale and idyll. Finally, the generic dominant of Ronia, the robber’s daughter (1981) – a novel about the adventures of a band of robbers (Räuberroman) – finds its archetextual counterparts in folktale, popular legend, myth, burlesque, fantasy and Bildungsroman, among others.
[Indignerad], ”Egendomligt program pa radio”, Aftonbladet 16.11.1946.
[Kade], ”Barn och bocker”, Norrkopings Tidningar 12.09.1946. Jfr [G Skj], ”Onodigt”, Lanstidningen (Ostersund), 8.11.1946.
[S. A.], ”’Pippi Langstrump’ ingen barnbok”, Aftonbladet 26.08.1946.
”Astrid Lindgren och varen”, Barnboken 1/2002.
”Astrid Lindgrens rost”, Barnboken 2/1997.
”Muminologiska meddelanden”, Barnboken 1/2002. 1/1994.
Aarne, A., Thompson, S., The Types of the Folktale. A Classifi cation and Bibliography, Helsinki 1961.
Algulin, I., ”Den onaturliga fl ickan och hennes osmakliga aventyr”, Dagens Nyheter 1.08.1977.
Asthetische Erfahrung und literarische Hermeneutik, Frankfurt am Main 1982.
Backstrom, L., ”Tove Janssons terapi”, i: forf:s Klippbok. Litterart in i sextitalet, Stockholm 1965.
Becker, G. U., ”Ein Marchen ist es nicht – oder doch? Zu Astrid Lindgrens Ronja Raubertochter”, i: Astrid Lindgren. Rezeption in der Bundesrepublik, Bonn-Bouvier 1986.
Bjorvand, A. M.,”De sterke jentene. Om kjonnsroller i Astrid Lindgrens boker om Pippi Langstrump og Ronja rovardotter”, Barnboken 2/1997.
Blake, W., The Complete Poetry and Prose. Newly Revised Edition, red. David V. Erdman, Berkeley 1982.
Boglind, A., Nordenstam, A., Fran fabler till manga. Litteraturhistoriska och didaktiska perspektiv pa barn- och ungdomslitteratur, Malmo 2010.
Bolin, G., ”Humor och fantasi”, Svenska Dagbladet 3.12.1945.
C., Guillen, Literature as System. Essays toward the Theory of Literary History, Princeton 1971.
Chambers, A., Om bocker, Stockholm 1985.
Den poetiska Eddan, Stockholm 1964.
Edstrom, V., Astrid Lindgren och sagans makt, Stockholm 1997.
Edstrom, V., Astrid Lindgren. Vildtoring och lagereld, Stockholm 1992.
Edstrom, V., Barnbokens form. En studie i konsten att beratta, Goteborg 1982.
Ewers, H. H., ”Kinderliteratur als Medium der Entdeckung von Kindheit”, i: Kinder. Kindheit. Lebensgeschichte. Ein Handbuch, red. Imbke Behnken & Jurgen Zinnecker, Seelze-Velber 2001.
Gaare, J., Sjaastad, O., Pippi och Sokrates. Filosofi ska vandringar i Astrid Lindgrens varld, Stockholm 2002.
Genette, G., Palimpsestes. La litterature au second degre, Paris 1982.
Hagerfors, A. M., Arhundradets Astrid, Stockholm 2002.
Heden, B., ”Pippi e’crazy!”, i: Bild och text i Astrid Lindgrens varld, red. Helene Ehriander & Birger Heden, Lund 1997.
Hellsing, L., ”Pippi Langstrump kommer igen”, Aftontidningen 16.11.1946.
Hudde, H., Bernardin de Saint-Pierre: Paul et Virginie. Studien zum Roman und seiner Wirkung, Munchen 1975.
Hunt, P., Criticism, Theory, and Children’s Literature, Oxford 1991.
Jakobson, R., ”The dominant”, i: Readings in Russian Poetics: Formalist and Structuralist Views, red. Ladislav Matejka & Krystyna Pomorska, Cambridge 1971.
Jauss, H. R., Literaturgeschichte als Provokation, Frankfurt am Main 1970.
Johansson, J., ”Vagen till Fantasien: Receptionsforskningens metoder och mal”, i: Modern litteraturteori och metoder i barnlitteraturforskningen, red. Maria Nikolajeva, Stockholm 1992.
K., Bak, ”’Dzieci śnią sny o potędze’”, Nowe Książki 10/1985.
Kareland, L., Modernismen i barnkammaren. Barnlitteraturens 40-tal, Stockholm 1999.
Klintberg, B. AF, Svenska folksagner, Stockholm 1972.
Kvint, K., Astrid i vida varlden. Sannsagan om Astrid Lindgrens internationella succe, Stockholm 1997.
L., Kareland, Mote med barnboken. Linjer och utveckling i svensk barn- och ungdomslitteratur, Stockholm 1994.
Landquist, J., ”Dalig och prisbelont. En refl exion om goda och daliga barnbocker ”, Aftonbladet 18.08.1946.
Lindgren, A., Dzieci z Bullerbyn, Warszawa (10) 1990.
Lindgren, A., Masterdetektiven Blomkvist, Stockholm (13) 1994.
Lindgren, A., Pipi Dlouha punčocha, overs. Josef Vohryzek, Prag (4) 1996
Lindgren, A., Pippi Langstrump, Stockholm 1945.
Lindstrom, I., Anna Maria Roos. Inte bara Sorgarden. Ett reportage bland bocker och brev, Stockholm 1989.
Lundqvist, U., Arhundradets barn. Fenomenet Pippi Langstrump och dess forutsattningar, Stockholm 1979.
Luthi, M., Das europaische Volksmarchen. Form und Wesen, Tubingen (9) 1992.
Marx, W., ”Schillers ’sentimentalische’ Philosophie und ihre ’naiven’ Komponenten”, Jahrbuch der deutschen Schillergesellschaft 30 (1986).
Matthis, H-P.,”Sagans eviga tid”, Stockholms-Tidningen 12.02.1943.
Nettervik, I., I barnbokens varld, Malmo 1994.
Nikolajeva, M., Barnbokens byggklossar, Lund 1998.
Nikolajeva, M., The Rhetoric of Character in Children’s Literature, Lanham-London 2002.
Oterdahl, J., ”Smabarnsbocker”, Goteborgs Handels- och Sjofartstidning 17.12.1945.
Pahlsson, G., ”I Pippis fotspar”, Barnboken 2/2000.
Pippi Langstrump gar ombord, Stockholm 1946.
Ritte, H., ”’Ein kleines Ubermensch in Gestalt eines Kindes’. Die rebellischen Madchen bei Astrid Lindgren”, Vetenskapssocieteten i Lund. Arsbok 1988 (1989).
Ritte, H., ”Astrid Lindgrens Kindheitsmythos. Beobachtungen zu ihren Bullerbu-Buchern”, i: Astrid Lindgren. Rezeption in der Bundesrepublik, Bonn-Bouvier 1986.
Roos, A-M., Sorgarden, Forsta skolaret, Stockholm 1979.
Saint-Pierre, [H.] B. de, ”Paul et Virginie”, i: forf:s OEvres choisies, Paris 1843.
Schiller, F., ”Ueber naive und sentimentalische Dichtung”, i: Schillers Werke. Nationalausgabe, red. Benno von Wiese m.fl ., XX, Weimar 1962.
Schneemelcher, W., ”Haupteinleitung”, i: Neutestamentliche Apokryphen in deutsche Ubersetzung, red. Wilhelm Schneemelcher, Tubingen (6) 1990, I.
Schulmeister, R., Aedifi catio und imitatio. Studien zur intentionalen Poetik der Legende und Kunstlegende, Hamburg 1971.
Stevenson, R. L., Skattkammaron, Stockholm 1990.
Stromstedt, M., Astrid Lindgren. En levnadsteckning, Stockholm (5) 2007.
Surmatz, A., ”Ingenting for barn under fjorton ar! Pippi Langstrump i Tyskland”, Barnboken
Sylten, T.,”Romeo och Julia i den svenska sagoskogen”, Dagen 9.10.1981.
Szondi, P., ”Das Naive und das Sentimentalische. Zur Begriffsdialektik in Schillers Abhandlung”, Euphorion. Zeitschrift fur Literaturgeschichte 66 (1972).
Tabbert, R., ”Astrid Lindgren – Leben, Werk und Leserschaft”, i: Astrid Lindgren. Rezeption in der Bundesrepublik, red. Rudolf Wolff, Bonn 1986.
Tabbert, R., ”The impact of children’s books: cases and concepts”, i: Responses to Children’s Literature, red. Geoff Fox & Graham Hammond, New York 1980.
Taube, E., ”Sju bilderbocker och Pippi Langstrump”, Stockholms-Tidningen 18.11.1946.
Teodorowicz-Hellman, E., ”Pippi Langstrump i polsk oversattning”, Barnboken 2/1995.
Tornqvist, L., ”Leka pa allvar”, i: Allrakaraste Astrid. En vanbok till Astrid Lindgren, Stockholm 1987.
Tove Jansson. Ord, bild, liv, Stockholm 2007.
Tykesson, E., Rovarromanen och dess hjalte i 1800-talets svenska folklasning, Lund 1942.
Tynianov, J.,”О литературной еволюции”, i: forf:s Литературная еволюция. Избранные труды, red. Vladimir Novikov, Moskva 2002.
Wester, G., ”Pippi Langstrump?”, Aftonbladet 30.12.1946.
Westin, B., ”Tintomaras aventyr. Ester Blenda Nordstrom”, i: Om fl ickor for fl ickor. Den svenska fl ickboken, red. Ying Toyer-Nilsson & Boel Westin, Stockholm 1994.
Westin, B., Familjen i dalen. Tove Janssons muminvarld, Stockholm 1988.
Wreto, T., Det forklarade ogonblicket. Studier i vasterlandsk idyll fran Theokritos till Strindberg, Stockholm 1977.
Wuhrl, P-W., Das deutsche Kunstmarchen. Geschichte, Botschaft und Erzahlstrukturen, Heidelberg 1984.
Zweigbergk, E. von, ”Rena rama skojet”, Dagens Nyheter 28.11.1945.
Zweigbergk, E. von, Barnboken i Sverige 1750–1950, Stockholm 1965.
Informacje: Studia Litteraria Universitatis Iagellonicae Cracoviensis, 2011, Volume 6, Issue 1, s. 7 - 28
Typ artykułu: Oryginalny artykuł naukowy
Tytuły:
Genreekvilibristen Astrid Lindgren
Genreekvilibristen Astrid Lindgren
Uniwersytet Jagielloński w Krakowie, Polska, ul. Gołębia 24, 31-007 Kraków
Stockholms universitet, Sverige
Publikacja: 19.03.2011
Status artykułu: Otwarte
Licencja: Żadna
Udział procentowy autorów:
Korekty artykułu:
-Języki publikacji:
Szwedzki