Service User or Elderly – How Should Older People be Called in Health and Social Care?
Choose format
RIS BIB ENDNOTEPublication date: 11.12.2025
The Smorgasbord of Scandinavian Philology, 2025, 6 (2025), pp. 45-58
https://doi.org/10.4467/30721660FS.25.004.22484Authors
Brukare eller äldre – hur ska äldre personer kallas inom vård och omsorg?
What terms to use of older people is a theme that has been studied at different times and from different perspectives. However, not so many studies have focused on the norms of nurses’ professional language in language minority context, in this case Swedish-Speakers in Finland. I focus on the terms care workers use, how they justify the use of terms, and how the use of them corresponds to the recommendations of term use in professional terminologies. The results show that the terms that care workers use are included in professional terminologies. The three terms that the care workers use during the interviews but do not explicitly say they use are the Swedish words minnessjuk (a person with dementia), tant (old lady) and åldring (old person). They are more colloquial and could conceivably evoke negative associations. Future research should focus on what terms nurses say they use and what terms they actually use in a language minority context.
af Hällström-Reijonen, C., Pettersson, T. & Sjöberg, L. 2020. ”Finländska särdrag i den medicinska svenskan”. Finska Läkaresällskapets Handlingar 180: 68–71, https://fls.fi/wp-content/uploads/2021/10/1_Handlingar-lehti_220_14.pdf (hämtad: 6.6.2024).
Bylin, M. & Melander, B. (red.). 2023. Språkrådet rekommenderar. Perspektiv, metoder och avvägningar i språkriktighetsfrågor. Stockholm: Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen.
Eivergård, K. 2020. Språkets makt. En studie av vårdpersonals tal om psykiatriska patienter och brukare. Östersund: Mittuniversitetet.
Ericsson, S. 2015. ”Diskrimineringens grunder: Intersektionella perspektiv på elevtexter”. I: Landqvist, M. (red.). Från social kategorisering till diskriminering. Fyra studier av språk och diskriminering och ett modellförslag. Stockholm: Södertörns högskola. 13–40.
Humbley, J., Budin, G. & Laurén, C. (red.). 2018. Language for special purposes. An inter-national handbook. Berlin–Boston: De Gruyter Mouton.
Kivilehto, M. 2023. ”Med eller utan språk. Vårdares uppfattningar om kommunikation med äldre”. I: Lillqvist, E., Eronen-Valli, M., Manninen, V., Nissilä, N. & Salmela, E. (red.). Communicating with Purpose. Vaasa: VAKKI Publications 15. 173–188.
Lagerholm, P. 2016. Språknormer och språkvärdering. Lund: Studentlitteratur.
Lind Palicki, L. & Svensson, A. 2023. Viktig svenska. Alla dom där språkfrågorna. Stockholm: Norstedts. 223–248.
(Lfsv): Lätt finlandssvenska 2025. Enklare språk och kommunikation. https://research.tuni.fi/lattsprak/ (hämtad: 19.6.2025).
NIH 2025. National Library of Medicine. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC8447200/ (hämtad: 6.5.2025
Norrby, C. 2014. Samtalsanalys: Så gör vi när vi pratar med varandra. Lund: Studentlitteratur.
Nunberg, G. 2018. “The Social Life of Slurs”. In: Fogal, D. Harris, D. W. & Moss, M. (eds). New Work on Speech Acts. Oxford: Oxford University Press. 237–295.
Reuter, M. 2014. Så här ska det låta. Om finlandssvenska och språkriktighet. Vasa: Scriptum. Rikstermbanken 2025a. Vad är Rikstermbanken? https://rikstermbanken.se/help/show-info-page?page-name=about_rikstermbanken (hämtad: 15.6.2025).
Rikstermbanken 2025b. https://rikstermbanken.se/ (hämtad: 15.6.2025).
Sköldberg, E. 2020. ”En mer inkluderande lexikografi – bortom frågan om kvinnor och män”. I: Johannessen, J. B. & Hagen, K. (red.). Leksikografi og korpus. En hyllest til Ruth Vatvedt Fjeld. Oslo: Oslo Studies in Language 11. 7–30.
(SO): Svensk ordbok. https://svenska.se/ (hämtad: 15.6.2025).
Socialstyrelsens termbank 2025a. Terminologi. https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/regler-och-riktlinjer/terminologi/ (hämtad: 15.6.2025).
Socialstyrelsens termbank 2025b. https://termbank.socialstyrelsen.se/ (hämtad: 15.6.2025).
Strandberg, T. (red.). 2022. Förhållningssätt och möten. Arbetsmetoder i social omsorg. Lund: Studentlitteratur.
Svensson, A. 2024. ”Var försiktig när du talar om handikapp”. Språktidningen 8.3.2023. https://spraktidningen.se/tips/var-forsiktig-nar-du-talar-om-handikapp/ (hämtad: 6.6.2024).
Tepa-termbanken 2025. https://termipankki.fi/tepa/sv/ (hämtad: 6.6.2025).
Tandefelt, M. 2018. ”Ett språk med rötter i fler länder än ett – Om svenskan som ett pluricentriskt språk”. Tijdschrift voor Skandinavistiek 36: 79–91.
(THL): Institutet för social- och välfärd 2025a. Terminologiarbete. https://thl.fi/sv/teman/informationshantering-inom-social-och-halsovarden/styrning-av-informationshanteringen/informationsarkitekturen/terminologiarbete (hämtad: 15.6.2025a).
(THL): Institutet för social- och välfärd 2025b. Ordlistor för social- och hälsovården. https://sotesanastot.thl.fi/?lang=sv (hämtad: 15.6.2025b).
Törnquist, A. 2004. Vad ska man kunna och hur ska man vara. En studie om enhetschefers och vårdbiträdens yrkeskompetens inom äldreomsorgens särskilda boendeformer. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm.
Wiklund Gustin, L. & Asp, M. (red.). 2022. Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Information: The Smorgasbord of Scandinavian Philology, 2025, 6 (2025), pp. 45-58
Article type: Original scientific article
Titles:
Published at: 11.12.2025
Article status: Open
Licence: CC BY 4.0
Percentage share of authors:
Article corrections:
-Publication languages:
SwedishView count: 515
Number of downloads: 354
